vinter

Det var ett tag sedan, och inte var det lätt att logga in, och jag vet inte hur jag gjorde för att lyckas. Användarnamn, lösen och googles-konton, jaja. Trial and error, de blev väl trötta på mig efter alla knackningar. Vad rör sig? Några tankar:
Är vi ensamma i universum? Som levande varelser? Kanske bäst så. Skivan som amerikanerna skickat upp i rymden med Chuck Berry och Bach kommer att överleva längre än oss, och troligtvis kommer ingen att hitta våra meddelanden. Om någon miljard år har jorden smält av solens exposion. Hur hänger det ihop alltihop? Kan Gud har något med undergången att göra? Är det då vi ska delas upp på höger och vänster sida? Agnostiker har ett bra föhållningssätt tycker Stefan Einhorn på radion idag. Och att vi bör bli visa och kloka och inte förstöra vår lilla planet innan den ändå förgörs. Dinosaurerna fanns länge här innan kometen kom.
Smått och stort. Proportionerna är inte för vår fattningsförmåga, vem fattar? Vår galax kan kollidera med en annan galax utan att riskera att krocka, så stora är utrymmena! Men vad är den mörka materian för nåt? Och tänk att snart har man teleskop så man kan se de första stjärnorna födas för flera hundra miljoner år sedan! Tänk det!

upprop

Ät inga danska grisar! De sa på radion i morse att de är dumma mot grisarna och slår dem, de fåniga danskarna...Varför tror människan så ofta att man förhäva sig mot resten av jordens befolkning och utnyttja och misshandla för egen vinning??? Sluta äta danskt fläsk och danska korvar till att börja med!

Vad det var svårt att logga in idag då, är det alkoholblockering eller vad?
Märklig uppelevelse på utepuben - två unga tjejer som kom till vårt bord för att de tyckte att vi såg "söta ut".... Jodå 30 års ålderskillnad, hur väl kan vi förstå varandra? Jag vet inte om jag förstår dem, men våra själar är väl ändå ganska på samma nivå...???

Usch, idag känner jag mig elak, ledsen, sur, irriterad, arg, ensam och olycklig! Och vet inte varför. Mina katter är motsatsen, keliga, mjuka, perfekta och varma. Och de vet inte heller varför....

mer magnolia

I brist på ord sätter jag in bilden på det granna grannträdet också.

bildbevis

Visst går det att ta fina bilder med mobilen! Detta är magnolia i Våxnäsparken ikväll.

liv o död

Denna vidunderliga tid! Detta är mitt skogsbryn. Borde inte missa en minut därute, men måste jobba lite också. Har sågat ved idag och lagat sågbocken. När jag gick och letade lämpliga fallna björkar för min armstyrka fann jag en död kattuggla. Han/hon satt upprätt mellan några trassliga liggande ungträd, såg ut som om han blivit fast med vingarna och inte tagit sig upp igen, kanske dök efter en skogsmus. Han var fin, och nu har han i alla fall en grav under en tall.
Annars nostalgiskt umgänge med syskonen i helgen, känns också värdefullt.... Att finnas i en krets ibland, är mycket viktigt för en sådan singelperson som jag.

home design

Tänkte ni ville se min senaste inredningsdetalj--ny vårgrön toa-sits. Lägg märke till kastanjekvistarna till höger innanför katt-toan. Snyggt.

nät

Mina katter ute och kollar på nätet. Det verkar funka, de river inte ner det, inga fåglar har fastnat i det och det stör faktiskt inte utsikten så värst mycket på riktigt. Men det är lite tråkigare att vara ute på balkongen när man inte kan springa på räcket.

yrkesroll och jag själv

En arbetsdag kvar och sedan byter jag vardagstillvaro helt med alldeles ny betydelse. Nytt hus att jobba i, nya arbetskamrater, nya koder, nya kafferutiner och nya människor att stå till tjänst. Känns lite absurt och andäktigt. Det gjorde det ju när jag började på mitt nuvarande också för tre o ett halvt år sedan. Efter ett tag hamnar man i hjulspåren och viss automatik. Men jag vill ta med mig det jag lärt mig också, jag är ju inte samma person som när jag kom dit.

I lördags deltog jag i en hälsosam dag från 10 - 17 för att bekräfta den kärna som alltid finns med mig. Kursledaren hade samlat ihop små guldkorn från zen, qigong, yoga och serverade oss en blandad gryta, inte alltför utmanande men mycket vänlig främst för kroppen. Kroppen har blivit lite inkongruent och haltande efter operationen och behövde rättas till.

Bra affärsidé. Socionom med utvecklingspotential och idéer. Lite avundsjuk blir jag på sådana där som så självklart finner sin nisch.

Upptäckte jag nåt nytt? Ja, att jag mådde väldigt bra i sammanhanget.

Vårreflektion

När jag öppnade balkongdörren för att katterna skulle få lite morgonluft, så hörde jag bofinkens sång från Sandgrundsudden. Lika överrumplande och pirrande varje år!
Kom att tänka på en vårdikt som jag skrev för några år sedan, när jag gav mig tid att vänta in.
Vill ni ta del? Här kommer den:

Om våren
erfar vi alltings källa
likt en lekamen som börjar röra sina tår
som krafsar i myllan
och stänker färg
som väcker dofter
och värmer till liv
Som slutligen reser sig i sin fulla kraft
och med bestämda steg
intar tillvaron

Och jag vill vara ett med den


Så var den. Jag längtar till torpet.
Förresten fick jag tillbaka pengarna från Telia ändå. Så det så.

tibet

Igår tog jag på mig en grön T-shirt med dekorativa tecken på som betyder "Free Tibet". Köpt i Kathmandu, faktiskt, känns som en evighet sedan. En liten manifestation från mig för Dalai Lamas fridfulla och ödmjuka kamp för sin mänsklighet. Hans budskap behöver vi i den här våldsamma världen, som tidvis blir outhärdlig. Hur ska man stå ut när man tänker på djurplågare, barnmisshandlare, kvinnomisshandlare? Genom att försöka bidra till den ljusa sidan?

tröttfot

Nu är det inte jag som är trött på foten - det är foten som är trött på mig.
Skulle bara gå ut i solen lite, gick till sopcontainern med plast o metall, tittade till bilen som är långtidsparkerad, satte mig vid teatern och kände mig som en av de andra som brukar "sitta på bänken" (en av oss satt och pratade högt o ljudligt och kommunicerade med hela världen med assisterande ölkasse, nej det var inte jag), gick till klockmaster som tittat på mitt gamla armbandsur från slutet av 1800-talet (inget värde, låt den vara), in på bokhandelns rea o köpte Svinalängorna för 39;-, till Myrorna o kollade om det fanns jättestora vänsterskor, vidare till Bergkvist, det gick inte att få på nån sko där heller, vidare till Akademibokhandlen o köpte sorgkort, in på Panduro och hittade 7-årspresent till barnbarnet, hemåt hungrig, till Klara livs o hämtade bokpaketet som jag upptäckte inehöll ett ex av Svinalängorna, lyckades motstå att köpa skumbanan, hem o slukade en överbliven pizza sedan igårkväll (då den femte gruppmedlemmen inte dök upp). Nu har jag sovit en stund o känner mig förskräckligt lat.
Jag har fem böcker påbörjade som alla är förskräckligt bra! Flera av dem ger intim insyn i andras liv- Selma Lagerlöfs brev och Lars Noréns dagbok, Enqvists självbiografi. Jag har fått väldans läslust.

Telia igen

Tänkte väl det... Idag kom det ny faktura på det mossiga internetabonnemanget på Telia trots uppsägning 16 febr och lovad kompensation. Hon jag pratade med idag kunde inte ta ansvar för vad någon kollega felaktigt lovat mig. Nu sade de i alla fall upp avtalet, behöver de betänketid på sådant? Och så onödigt irriterad jag blir !!! Grrr.
Solen skiner, foten läker, snart börjar jag att jobba igen, nu ska jag halta iväg till sopsorteringen med plast och glas samt hämta bokpaket. Hade inte riktigt insett vad sjukskrivningen betyder ekonomiskt förrän jag fick se den begränsade löneutbetalningen. Lite nervöst faktiskt. Bara inte FK krånglar, då exploderar jag. Har sagt upp Karlstads-tidningen och Camino temporärt för säkerhets skull.

fottrött

Nu är jag så sabla trött på att inte kunna gå och inte få in vänsterfoten i någon sko förutom en öppen sandal! Och jag längtar efter ett par stora kängor som jag kanske kan komma i, som finns i en garderob i mitt torp innanför kostängsel med oplogad väg....
Stygnen är i alla fall borttagna, skruven sitter där den ska hoppas jag och läkningen fortskrider.
50-årskalas i morgon, ska jag sätta på en finstövel och en stickad mockasin eller två sandaler, en oknäppt. ??

telia

Vissa saker behöver jag lång tid och lugn och ro för att fatta. Om det nu hjälper ens med det.

Förra året i april bytte jag från Telia Internet via modem till Comhem bredband. Inte förrän idag när jag städade skrivbordet och kollade fakturor upptäckte jag att jag fortfarande betalar internetabonnemang hos Telia. Viss osäkerhet uppstod- är det deras kablar Comhem använder, hur hänger allt ihop egentligen? Fick tag på en Comhem-dam nånstans i Sverige- hon lovade skicka mig en fullmaktsblankett, så de kunde fixa uppsägningen lite sent. Sedan hände det mest ofattbara: jag fick tag på en person på Telia, fast de kallar sig Automatisk Kundtjänst. Mera positiv chock: hon lovade skicka tillbaka pengarna till mig som jag betalt för 10 månader. Ingen stor summa men ändå- jag trodde inte sådant hände! Eloge!
Efteråt fattar jag ännu lite mera. Alla mina e-postadresser fanns på Telia.com-kontot, och jag kan ha fått meddelandén under året till den adressen, som nu är puts väck. Liksom äldre e-post.
Fattar ni nåt?

mitt bord

I eftermiddag sålde jag mitt gamla teakbord efter en annonsering på Blocket. Två män kom och monterade varsamt ihop det och promenerade iväg med det, ut ur mitt liv. Så tomt det blev! Jag saknar det och har fått flytta på mattor och andra möbler för att det inte ska se alltför tomt ut. Jovisst, jag hade bestämt mig efter noggrann eftertanke, jag var bara oförberedd på känslan. När jag sålde pappas katt kunde jag ju hävda min önskan att få rappoter om hur han har det, och det får jag ganska ofta som tur är, men det kan man ju inte kräva när man säljer ett bord. Hur länge har jag haft det? Tja, mellan 10 - 15 år..., köpt hos Nina i Skattkärr. Nye ägaren verkade lika förtjust i det som jag var då. Gammal kvalitet varar länge. Hur är nu sambandet mellan teak och regnskogarna? Nåväl, det är ju i alla fall ingen slitochssläng-produkt....
En elak förkylningsbacill håller på att inta min lekamen. Jag har försökt mota den med ett timmalångt karbad med dubbel tvagning, det brukar hjälpa. Med vänsterfoten i en plastpåse på badkarskanten.

handikappad

Handikappad och beroende av andra, det får jag känna på nu. Det är söndag idag och jag har inte varit ute ur lägenheten sedan operationen i onsdags. Än har jag inte haft tråkigt, snälla syskon och vänner har hört av sig med jämna mellanrum och hjälpt mig handla och bära ut sopor. Igår kväll hade jag besök av några trevliga damer och vi nyttjade mitt nya "amusement"-medel DVD-spelaren och hade filmkväll. Det är ju så kul att hitta favoriter på Disc-shop, som kommer i paket till affären på hörnet, särskilt när det är kampanjpriser. Vi såg Carlito´s way med Al Pacino med Joe Cockers smäktande avslutningslåt "You`re so beautiful to me".
Ute är det en vacker vinterdag med snötäcke och vita grenar på träden. Lugnt ute, ingen trafik, en snöskrapa endast och enbart.
Jag har till och med fått nytt jobb fast jag legat med foten i högläge och inte rört en fena. Det är ju bara helt underbart! Jag slipper flytta till Örebro!

Tillbakablickar igen

Mera Indien...

Taj Mahal för ett år sedan. Längtar till Indien.

Hallux Valgus

Nu sitter jag här med foten i luften och drogad av smärtstillande medel. Blev så gott omhändertagen när jag anlände, den snälla sköterskan gav mig lugnande och Panodil, lade mig på bordet och lade en filt över mig, undrade vilken musik jag vill lyssna på. Sedan gick hon tillbaka en stund till sitt personalmöte där temat var omorganisation och neddragningar. De pratade oroligt med varandra om detta, men tog hand om mig på bästa sätt. Den trevlige fotkirurgen hette Fredrik och hade en ödmjuk AT-läkare med sig som skulle lära sig hantverket. Han förklarade både för henne och mig vad som skulle hända, han märkte ut var bedövningarna skulle sättas på tre ställen. Han verkade lite imponerad av att jag inte rörde en min när han satte i sprutorna. Sedan fick jag vara lite i min egen värld, de satt upp ett insynsskydd, och jag fick Joe Cocker i hörlurarna. De spände åt rejält vid vristen, och konstigt nog var det där jag förnam att de sågade och filade. Av någon anledning kom jag att tänka på pappas fyratimmars "operation" i november, och tårarna började trilla, och jag ville inte att nån skulle se. Så var det klart, jag hade ett stabilt bandage och en strumpa med klack, där jag kan landa istället för på tån. Jag fick sjukskrivning månaden ut, jag tror han hade slagit upp ordet socionom och kollat vad det jobbet gick ut på. Pratade om FK:s restriktivitet. Recept fixade han till apoteket där nere, och jag öppnade asken direkt och svalde. Det gjorde nämligen ont med en gång. Så ivrig blev jag med detta, så jag glömde gå till kassan och betala det morfinliknande medlet...
Så ringde jag min snällaste lillasyster, som kom som ett skott och skjutsade hem mig. Det har värkt, men nu tror jag att jag fått balans på tabletterna och kommit ifatt smärtan.
I alla fall och emedan, som nån sa i min jobbtelefon igår, i alla fall och emedan- gott betyg till den tappra vårdpersonalen!

Tisdag igen!

Minsann! Den veckan gick fort! Har bl a skapat en egen sida på Kattsajten.se åt mina kissemissar. Det tar tid för jag begripe mig inte på fotogalleriet på datorn. Jag saknar nog nåt program som skall vara för att locka ur mobiltelefonen tagna bilder. De kommer dit genom sladden ändå men blir svåranvända. Är det månne dags att skaffa digitalkamera? Hur modern måste jag bli?
Denna tisdag var lite annorlunda. Packade ihop mig på jobbet liksom inför en semester. I morgon skall jag nämligen genomgå en operation för Hallux (Tå) Valgus (Sned). En halvtimma innan ska jag infinna mig, så de hinner lugna ner mig med Stesolid. Jag kommer att knalla dit med mjukisbrallor och täckbyxor med blixtlås i sidorna. Fast jag blir troligen inte gipsad. Härligt om det går att fixa till, sedan har jag en annan knöl på högerfoten....

lessamt

Lämnade tillbaka pappas hörapparat på Hörselvården i morse. Det kändes riktigt ledsamt. Detta präglade resten av dagen.
Nu är det kväll. Usch vad jag är trött på Janne Josefsson! Osaklig, insmickrande, ledande och avbrytande. Är det inte dags att han får en kronprins snart?
Tisdagar är ofta gråa, har ni tänkt på det Bodil och alla andra?

kommentarer

Just det, nu har jag ändrat inställning, vilket stod i min makt, så nu är det bara att kommentera på. Shoot!
Denna helg gick som ett vips, och jag har knappt varit ute i friska luften, för den har varit så blöt. Men jag har åkt bil till jympan och fått skjuts med lillsyrran till pappas hus igen. Vi har sorterat och kommit en bit på väg, men det är förstås mycket kvar. Fasligt skönt att inte ha någon som står och knackar på och vill in i huset någon viss tid.

mammut

Jag säger bara en sak nu: Gå och se Lukas Moodysons nya film Mammut. Så j- a bra!

hur gör man?

Snälla Bodil, kan du tala om för oss andra ovetande (förutom Eva) hur man gör när man kommenterar en blogg...? Jag trodde det var så enkelt som att klicka på kommentarer,
men det visade sig vara fel. Det år en hel del know-how i cyberspace för att bli insläppt. Fredag kväll. Fick med mig en halv semle-tårta från jobbet, vad nu just jag skulle ha den till... Jag tar en whisky-pinne istället. Ska roa mig med att korr.-läsa en steg 2-uppsats, den ser lovande ut om jag utgår från de första sidorna jag har läst. Annars behöver min hjärna vila sig, den blir lätt överarbetad efter t ex ett långtråkigt enhetsmöte på tre timmar utan bensträckare i en syrefattig lokal.

va bra...

...man kan ha det i detta landet! Det handlade om det i morse 10 minuter före 7 i Tankar för dagen! Vi pratade om det Kenneth och jag på jobbet sedan, att det är inte så dumt att fokusera mera på de bra sakerna omkring oss. Öva sig att se dem. Nu har jag t ex varit på jympa och tänjt på muskler som jag inte visste att jag hade, på hemvägen hämtade jag bok- och DVD-paket som jag beställt, drack persikojuice och ostmacka och placerade mig sedan i bad med häslosamma örter. Och nu går jag här i morgonrocken i mitt lilla privata SPA.
Mycket bättre än de där prostituerade drogberoende kvinnorna i Iran som jag lärde känna via Kunskapskanalen i gårkväll. De två och deras små barn som fick hänga med i bilar och till karlar, de har följt mig idag. Och jag beundrar den iranska (nu svenska) kvinna som lyckats göra denna dokumentär!
Nu har jag fått läsare och det är jag väldigt glad för. Tack alla som hört av sig! Sponsorer blir det väl inga. Då skulle jag säga upp mig från jobbet, som faktiskt känns tungt nu. Fast jag ska väl vara glad att det finns, för det gör det inte om ett år. Inte i denna tappningen i alla fall- och inte i Karlstad. Jag ändå har tid på mig ännu att kolla runt och grunna på hur jag ska göra.

konferensdag i Stockholm

Varför blir jag så torr i ögonen? Känns som jag har hårda kontaktlinser. Och magsyran, var kommer den ifrån? Ibland undrar jag om det är värt att åka på dessa heldagsresor. Jaja. Granne Agnetha har sett till katterna, som verkar ha överlevt att jag varit borta längre än vanligt. Margaretha ringt. Ingrid hennes svärmor och Eriks mamma har gått bort. Mycket för dem på en gång. Lilla Agnes har ringt. Hon fick namnsdagskort av mig på posten. Hela familjen drabbad av influensa.
Jag har fått tid för fotoperation om två veckor överraskande nog. Glad att det blir av trots operationsköer och överbelastning, hade inte räknat med det i detta läget. Kommer att bli sjukskriven några veckor. Bilkörning kommer väl att vara uteslutet ett tag efteråt, det blir det värsta.

hej då Felix!

Idag har Felix åkt till landet till en ny familj på landet med kor, får och höns. Den nya matten verkade ha fin känsla för katters psyke, och än sålänge finns ingen konkurrens med andra katter, hundar eller barn. Bäst möjliga egentligen. Och det är bara några mil över Fryken till den gård där han föddes. Mer kan jag nog inte göra för den missen utom att tänka på honom och önska honom gott. Och hålla kontakt med nya matte med mail och SMS. Jag har städat hans rum och de andra katterna verkar redan ha glömt att han gästat vårt hus.
Jag själv har varit på Ingesunds-musikföreställning på Tempelriddaren och träffat en massa anknytningar. Alla känner nån som känner nån som känner nån som känner mig- det är en trygghet. Det var Eva som tog mig dit. Jag har varit på jympa också men känner mig tjockare än någonsin efter rödvinet med chipsen.

annonssvar

Fick just ett SMS- en dam som var intresserad av Felix. Den första som hör av sig. Och så känner jag direkt ett motstånd ändå. Ge bort Felix till en främmande person.... Den personen måste vara övertygande. Han är ganska förnöjd här faktiskt, lugn och iakttagande. Ligger gärna och blickar ut över lägenheten från stora bordet framför amaryllisarna. Kommer och stryker sig mot mig och kurrpratar. Jag låter honom vara i fred, tror han trivs bäst med det. Men visst behöver han komma till landet.
Såg snuttar av ett TV-program om Brigitte Bardot. Imponerad av hennes idoga kamp för djurens väl och ve, att stoppa sälslakt mm. Härligt att kunna använda sitt tidiga kändisskap på det sättet. Hur skall jag använda mitt? Jag har i alla fall blivit tigerfadder via wwf.

torsdag

Ny dag. Träffat regeringens utredare och blev bjudna på konferenslunch av arbetsgivaren. Bra diskussion, som jag hoppas tillförde alla något. Kunde inte luncha med katterna av den anledningen, så de blev till sig av glädje när jag kom hem. Har försökt ge min stora katta öronrengöring, hon blev visst väldigt kränkt av detta och tittar förorättat på mig. Och sänker det irriterade örat.
Jag har ringt barnbarnet som skickat kort, brev och halsband till mig på posten. Hon hade varit på simmet och crawlat. Älskar sin skola verkar det och ska sova över hos klasskompis i morgon natt. Sonen tyckte om versen på morfars dödsannons, som han i sin tur fått i brev från mig. Han kommer själv på begravningen och flyger på morgonen till annan ort. En månad återstår innan begravningen, det känns långt. Bouppteckningen hinner starta dessförinnan. Det ringer en och annan och "beklagar sorgen". Det uppskattar jag, och undrar över de som inte hör av sig. Som jag hade förväntat. Drömde om pappa i natt. Jag skällde ut honom å mammas och mina vägnar, för att han krävde för mycket uppassning av oss, när han stod och spikade på något i taket.

hade lite tråkigt...

....skapade en blogg. Alla verkar ju blogga. Nyfiken på denna bredvid-värld som jag ännu inte givit mig tillgång till. Jag skriver sedan länge gammalmodigt i min anteckningsbok, innan jag somnar. Att publiceras posumt, nej då, hemskt introvert utan extrovert intresse. Eventuellt kanske jag läser något själv om ett antal år och upptäcker att mina tankar inte har förändrats så värst mycket.
Jag bor själv i min ganska stora lägenhet med ett läge som jag knappt tror är sant- med älven ringlande alldeles utanför fast mitticity. Ändå är jag homeward bound. Jag har tre katter som bor med mig. Två egna åsså pappas. Pappa som lämnade oss kvar på jorden på Nyårsdagen. Lejonkatten Felix måste få ett nytt hem. Lokatten Mamsell och panterkatten Godis vill jag aldrig förlora. Är de vad jag behöver då jag saknar en förtrogen människa att klappa på kinden?
Kanske.
Begravningen är inte förrän i februari.... Vi syskon träffas i pappas hus, funderar över var möblerna ska ta vägen, delar upp det som är direkt användbart. Ska gå igenom kläder och annat på söndag. Allt är sorgligt, pappas slut blev sorgligt. Är alla slut sorgliga?
Detta var mer en början på något, och det var ju roligare.