Vårreflektion

När jag öppnade balkongdörren för att katterna skulle få lite morgonluft, så hörde jag bofinkens sång från Sandgrundsudden. Lika överrumplande och pirrande varje år!
Kom att tänka på en vårdikt som jag skrev för några år sedan, när jag gav mig tid att vänta in.
Vill ni ta del? Här kommer den:

Om våren
erfar vi alltings källa
likt en lekamen som börjar röra sina tår
som krafsar i myllan
och stänker färg
som väcker dofter
och värmer till liv
Som slutligen reser sig i sin fulla kraft
och med bestämda steg
intar tillvaron

Och jag vill vara ett med den


Så var den. Jag längtar till torpet.
Förresten fick jag tillbaka pengarna från Telia ändå. Så det så.